Om oklara syftningar och välvilliga läsare

Ekerö Möbler annonserar i tidningen: "Handlar du för minst 10.000 kronor bjuder vi på en Aalto-vas i vårens färger samt fri leverans och montering inom Stor-Stockholm."

Måste vara en väldigt stor vas som kräver både frakt och montering! Så kan jag som ovillig läsare tolka texten. Nu syftar leverans och montering förstås inte på vasen utan på det där andra jag handlat och som kostar 10 000 kronor. I en annons spelar inte denna ofrivilligt lustiga och oklara syftning nån större roll. Den välvilliga läsaren förstår, drar möjligen på munnen och blir kanske till och med sugen på den där vasen.

I längre texter som rapporter eller instruktioner kan och ska man dock inte lita på att man har välvilliga läsare. Det har man inte. Som läsare tappar man snabbt tråden när det finns många oklara syftningar. Man blir frustrerad av att behöva gå tillbaka i texten för att försöka lista ut vad skribenten avser och det slutar i värsta fall med att man lägger ifrån sig texten halv- eller oläst. Och det är klart att det inte är läsarens sak att under läsningen reda ut vart de oklara syftningarna egentligen pekar. Det är skribentens uppgift att uttrycka sig så tydligt att alla möjligheter till feltolkningar undanröjs. Allt annat är dålig läsarservice.

Låter det tråkigt att inte bjussa på åtminstone de där ofrivilligt lustiga oklarheterna? Nja, risken är att lustifikationerna tar fokus från det du verkligen vill säga. Läsaren får sig visserligen ett skratt - men på bekostnad av ditt huvudbudskap.

Oklara syftningar är något vi språkmänniskor ofta hojtar om när vi granskar språket i dina texter. Lär dig hitta dem själv!

Smaka på detta:

Våra coacher har fyra års utbildning och 300 timmars handledd coachning med klienter bakom sig.

Fundera på hur budskapet kan tolkas - och hitta den oklara syftningen!