Adjektiv som förstärks, avgränsas eller "närmare bestäms" av ett substantiv är inget konstigt: jättestor, mossgrön, chokladbrun, solbränd. Bränd av solen, brun som choklad, grön som mossa och stor som en jätte.
På senare tid har dessa typer av sammansättningar utökats men en nyskapande typ. Det pratas (inom reklamen) om "en tandläkarren känsla" och i brödhyllan ligger brödet "Müsligoda". Det skär sig lite i örat, men varför då? Kanske för att vi inte längre kan analysera ordets betydelse som vi är vana: med "Tandläkarren" menas inte "ren som en tandläkare" och "Müsligoda" betyder inte "god som müsli". Här handlar det om en känsla av "renhet som efter att du varit hos tandläkaren" och om ett "gott bröd med müsli i". Och vi fattar - och kan ännu en gång konstatera vilket rikt språk svenskan är!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar